10. Likvida medel

Som vi tidigare skrivit om i blogginlägg nr 5 och 8 menar Tambourine och Cardigans i Lunds tingsrätt att vi i The Hives varit tvugna att låna pengar konstant under den tid vi jobbade med Tambourine på grund av att vi hela tiden har haft en likviditetsbrist. En likviditetsbrist innebär att man inte har pengar för att kunna betala utgifter som till exempel räkningar eller löner. Denna likviditetsbrist ska enligt Tambourine och Cardigans ha uppkommit av att vi varit vårdslösa pengaslösande klantskallar som bara kunnat handla Ferraris och dyra vintagegitarrer för “lånade” pengar utan att ens begripa vad ett lån är trots att vi enligt X på Tambourine, som hon hävdat i sitt vittnesmål i Lunds tingsrätt, ska ha fått det förklarat för oss flertalet gånger. Detta är förstås inte sant.

Man kan då fråga sig hur situationen såg ut i vårt gemensamma Hives bolag No fun AB vad gäller likvida medel den första gången ett “lån” togs av Hives från ett annat bolag?

Man får då titta på 2 st “lån” då man vid det första tillfället ett “lån” tas inte kan utläsa vem “lånet” tas av då det inte specificeras i bokföringen. Att det inte specifierats tycker vi i The Hives för övrigt är mycket märkligt.

Det första “lånet” görs 14 februari 2003. Det är på 300 000 kr.

Balansrapporten nedan är utskriven från den bokföring som Tambourine gjort och som de hävdar är korrekt och slutavstämd. Med slutavstämt menas avräknad och klar, helt riktig enligt deras mening och färdig för en annan bokföringsbyrå att ta över och jobba vidare ifrån.

Om man läser av den utgående balansen för de Immatriella anläggningstillgångarna dvs våra bankkonton i Balansrapporten för dagen då “lånet” tas är våra likvida medel 14,9 miljoner.

(Klicka på bilden för att förstora den)

 

Balansrapport No fun AB 14 feb 2003 jpeg

 

Vänta det måste stå fel! 14,9 miljoner?

Det ser ju inte alls ut som ngn likviditetsbrist om vi i The Hives förstått begreppet rätt? Det ser ju ut som att vi hade en god betalningsförmåga speciellt om det beloppet vi “saknade” “bara” var 300 000 kr!

Lägg väl märke till att detta handlar om likvida medel dvs kontanter på bank och inte värden uppbundna i inventarier.

Hives undrar:

Varför inte använda de 14,9 miljoner som fanns i likvida medel till att betala räkningar med om det nu var räkningar som skulle betalas som föranledde “lånet”? Om lånet var på 300 000 kr så skulle vi ju ändå ha en likviditet på 14,6 miljoner kvar om vi hade använt våra egna pengar. Fanns det en baktanke med detta förfarande eller ansåg vi i The Hives bara att 14,6 miljoner i ren likviditet var för lite och ville säkra upp den med 300 000 kr till?

Denna sista fråga och spekulatuionen i sig kanske inte är rimlig då vi i Hives som sagt inte ska ha förstått varken vad ett lån var eller vad likviditet var eller innebar.

Det finns för övrigt ingenting i bokföringen i form av lånehandling, verifikat, revers, skuldebrev eller dylikt som styrker att detta skulle vara ett lån utan det är helt enkelt bara en transaktion som bokförts som ett lån. X på Tambourine har utfört transaktionen.

Man kan också notera att det bara på USD kontot (US dollar) finns 12,2 miljoner. Detta konto ville Cardigans ombud inte ha inkluderat i målet i tingsrätten i Lund då de menar att de “inte känt till” att Hives haft fler konton än ett affärskonto och följdaktligen inte heller så mycket pengar som vi faktiskt hade. Det anser vi inte hade gett en rättvis bild av vårt företags ekonomiska ställning vid tidpunkten att räkna bort 12,2 miljoner och avråder här även andra som vill utläsa ett företags korrekta ekonomiska ställning från att räkna bort konton på det sättet. Om man mot bättre vetande skulle välja att göra det så kan det se ut som att bolaget i fråga har ett likviditetsproblem. Det skulle inte dock spegla verkligheten.

1 dec 2003 görs det första “lånet” där man i bokföringen kan utläsa varifrån pengarna kommer (om anteckningen i bokföringen där är korrekt). 500 000 kr “lånas” då av Nina Perssons bolag Poporok AB. Enlig den bokföring som Tambourine gjort är våra likvida medel vid denna tid 4,9 miljoner om man läser av utgående balans för de Immatriella anläggningstillgångarna i balansrapporten för dagen då “lånet” togs.

(Klicka på bilden för att förstora den)

 

Balansrapport No fun Ab 1 dec 2003 jpeg

 

Står det fel igen? 4,9 miljoner i likvida medel och vi “lånar” 500 000 kr?! Det verkar konstigt.

Hives undrar:

Varför inte använda de 4,9 miljoner som fanns i likvida medel på bank för att betala räkningar med? Om lånet var på 500 000 kr så skulle vi ju ändå ha en likviditet på 4,4 miljoner om vi hade använt våra egna pengar. Varför varför varför börjar vi “låna” pengar? Vi skulle ju förlora pengar på att göra på detta sätt!

Kan det vara så att där det finns förlorare kan finnas vinnare?

Vi i Hives har såklart förlorat stora pengar på att “låna” istället för att använda våra egna pengar till att betala våra räkningar och dylikt med. En räntekostnad på ett “lån” blir ju en helt onödig kostnad om man ändå hade pengar att betala med. En tydlig vinnare på Tambourines “fiffiga lånekarusell” är som vi redan beskrivit i blogginlägg 9 Nina Perssons bolag Poporok som åren 2002-2009 kasserar in nästan 7 miljoner i ränteintäkter varav huvuddelen av dom om man ska lita till de siffror Cardigans presenterar i Tingsrätten i Lund vad gäller de utlånade beloppen förefaller direkt hänförliga till Hivesägda bolag. Dessa 7 miljoner hade för vår del kunnat komma mycket väl till pass för att täcka viktigare utgifter om vi nu inte hade något lånebehov eller ngn likviditetsbrist vid tillfället.

Kan det finnas fler sådana vinnare i denna härva? Kan räntekostnaderna vara ännu högre än de 7 miljoner som bara Nina Perssons bolag “tjänat in”. Vi anser att sannolikheten för det är mycket stor och har såklart våra egna teorier om varför vissa blev just vinnare och varför vissa blev just förlorare.

Återigen. Vi hoppas polisen utreder detta.

Comments are closed.